dricker kaffe och tröstar dig, säger att ni är mycket mognare än mig, du svarar inte men håller med, i spelad ödmjukhet

Filmkvällsfredag och fruktsallad. Lördag som bara försvann. Tårtklas och bio på en söndag. Fin helg. Ändå, så känns det tomt. Tomt någonstans i bröstkorgen. Och allt känns stundtals så otroligt hopplöst. Som tiden står still. Skulle sitta fint att lägga sig på mattan och spendera några timmar med att endast titta upp i taket. Få perspektiv. Eller något i den stilen. Men det kommer jag troligtvis inte göra. Det kommer troligtvis sluta med att jag går och lägger mig i min säng som vanligt. Ligga och fundera ett slag, drömma något konstigt, fint och osammanhängande. Vakna och fortsätta som vanligt, tills nästa gång tomheten kommer tillbaka. Och det gör den allt oftare nuförtiden.

förhoppningar och regnbågar

Vad har du för fint att säga?:

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du någon fin liten blogg?:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0